Jag har vaknat innan alla andra. Egentligen är jag sjukt trött, men vi ska göra en svensk maträtt till thanksgiving lunchen som JP har idag så jag orkar inte somna om.
Jag tänkte att vi har kanske varit lite luddiga i kanterna med vad som har hänt den senaste tiden, så jag tänkte ta tag i att förklara lite kort...
Vi åkte alltså ner från San Francisco med Alex och Nelson. Campade i Big Sur och hade det alla tiders.
Väl i Los Angeles hade vi inte direkt någon stabil plan, typ "var ska vi bo?" och så vidare. Alex erbjöd oss att sova hos honom, så vi nappade ganska direkt på den idén. Inte hur lust som helst att sova i vanen i storstan faktiskt..
Nästa dag skulle Alex iväg och soundchecka, så vi gled runt i stan lite. På kvällen gick vi på deras konsert. Efter det efterfesten. Efter det hem.
Hem hade nu kommit att bli Alex's place.
När det sedan blev god tid för mister Carapetis att dra till Seattle och Vancouver för att spela så sa han att det var helt lugnt om vi ville ha hans lägenhet som home port. Så så fick det bli.
Nu är det så att Alex har en landlord som är ett eget fenomen. Det går inte med ord att beskriva denna varelsen. Man vet inte om han är hög på di grövsta droger 24/7, om hans mamma tappade honom i marken med huvudet före när han var endast en bäbis, eller om denna människa helt enkelt är helt och hållet socialt handikappad.
Jag skämtar inte när jag säger att den här människan pratar 3 timmar i sträck om man inte lyckas slingra sig därifrån. Och det är envägskonversation av rang. Och det är bara om massa bajs. "Mina lamborghinis hit, mina ferraris dit, svenska fruar hit, UFC fighters dit.".
Alla kutar till sina bilar och låtsas att de har otroligt brottom - allt för att undvika denna människa.
Hur som haver, denna galenpanna gjorde iordning en lägenhet åt oss ovanför Alex. Gratis hyra en månad sa han. Och vi behöver inte stanna. Och visst, det låter skumt, men vi har gjort det klart otaliga gånger att vi kommer troligtvis inte stanna. Spelar ingen roll säger han. Så vi tackar tar emot, trampar gasen i botten när dagen d kommer.
Sen har det hänt otroligt mycket mer, men det får vi ta en annan gång.
Nu måste jag väcka de andra.
Piis
torsdag 26 november 2009
Prenumerera på:
Kommentarer till inlägget (Atom)
Bloggintresserade
Bloggarkiv
-
▼
2009
(164)
-
▼
november
(63)
- jossans låttips
- en del av novellen
- mike / ekim
- jag dog
- vännäs / åh vilket fult inlägg.
- En natt
- san francisco/cat in the hat
- to my number one great friends in kazakhstan
- sök på google
- third time's the charm
- JP
- Baka ett face
- trespassing
- Madison
- thank you for thanksgiving
- tonypony
- en update from jenio
- hönor och andra bönor
- det har hänt någon förskräckligt. det har inte med...
- jossan fiser också skitmycket.aldrig har hon fisig...
- tack så mycket
- till filip
- nomader
- tonight
- dylan
- dinner in venice
- Stressa som hönor och kissa i burkar slutade med f...
- en late update
- LA. soofar soogood
- scenic drive
- from jenni
- big sur
- hybris
- ah
- mohaha
- Jag och Car-in Kom pa att vi hade lika skratt.
- just have some
- Gooodbye jerks, Thank's bagman and veriveri Welcom...
- From Jenni
- From Karin
- sean miller / the movie
- night of ghostland observatory
- where kurt lived
- scavenge hunt at JERKS house
- ghostland observatory
- gasy stomach
- HI karin and jenni's mom. Do not cancel our cards,...
- KARMA STRIKES BACK!
- Väskjakt jakten på väskan
- Green fatman
- Han ar spe och hon har kraftig benstommme
- idag fes karin på världens första starbucksoch jos...
- clean on the inside
- Fancy vs. Truckers
- I'm thinking of you
- what we're listening to right now
- mc fancy
- merker
- bunnyrun
- our gypsy tour so far
- Seattle
- mothafucka i'm ill
- en update in swedish (sorry)
-
▼
november
(63)
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar